En enda kvinnlig tränare i Damallsvenskan

Det är anmärkningsvärt att det fortfarande i år; 2018 fortfarande är männen som tränar våra damfotbollslag. Eller hur? Den enda kvinnliga tränare som har lyckats träna sitt fotbollslag till Damallsvenskan heter Elisabet Gunnarsdóttir och är tränare för Kristianstads damfotboll och i år ligger Kristianstads DFF fyra i tabellen. Hon har avancerat till assisterande huvudtränare för ungdomar i landslaget.

Elisabet Gunnarsdóttir är isländsk och spelar fotboll som det

Om sin egen ledarstil beskriver hon som att: ”jag är inte så excel-planerad som den typiske svenske tränaren. Det har jag fått höra tusen gånger sedan jag kom hit. Med ett svenskt lag lär man sig att om man kritiserar en sak så ska man helst berömma fyra, fem efter. Jag är nog lite tvärtom”. Det sa hon till Expressen i en intervju tidigare i augusti i år.

Många kvinnor har svårt att förena yrkes- och familjeliv

Varför det är så få kvinnor som tränar damfotboll med landets damer, förklarar hon att många kvinnor har en tuff uppförsbacke, då de behöver kombinera familj och yrkesliv. Det går bra för kvinnorna som tränare, tills de blir gravida och ska komma tillbaka. Oftast kommer de inte tillbaka. Ändå anser hon att det är lättare för en kvinna att träna andra kvinnor.

Elisabet Gunnarsdóttir märker när tjejerna har mens

Själv märker hon när fotbollstjejerna har mens, eller är i konflikt med varandra, har gjort slut eller har någon annan konflikt på gång i laget. Då tar hon upp det och 2rensar” luften. Hon för dialog med fotbollstjejerna och för ”lockar room talk” med sina tjejer i fotbollslaget. Hon vill ta upp det som leder till dålig stämning i laget på en gång i omklädningsrummet. Och hon vet när tjejerna har mens.Det märker hon eftersom de flesta av dem har svårt att prestera på samma sätt som annars, har svårt med humöret.

Hur ska män förstå kvinnliga spelare?

För henne är det inget problem, men hon undrar hur det är när lagen har en man i stället som sin tränare. Hur ska han förstå hur det är när tjejerna har mens? När någon har gjort slut och fortfarande tränar med i samma lag? Sådant kan det vara svårt för en man att förstå, tror  Elisabet Gunnarsdóttir.

Varför kan inte herrar och damer spela i samma fotbollslag?

En del fotbollsspelare undrar varför herrarna har så svårt att spela tillsammans med kvinnliga spelare. Det funderar den kvinnliga fotbollsspelaren Stephanie Labbé som kommer från Kanada, där hon inte fick ingå i spel i ett herrlag. Nu har hon flyttat till Linköping för att spela fotboll. Bakom sig har hon 51landskamper och ett OS-brons 2016.

Att ha ”locker room talk”

Det har blivit ett allt större behov av att möta både unga killar som tjejer, och samtala om attityder, och sådant som upplevs som ojuste, och vad som däremot är juste attityder mellan tjejer och killar. För att motverka ojuste attityder mellan män och kvinnor, mellan unga killar och tjejer har föreningen Locker Room Talk bildats. Föreningen hade inte ens funnits i ett år, innan Zlatan nämnde föreningen på Fotbollsgalan och gav dem 1 miljon kronor i bidrag.

Enkelt förklarat vill föreningen Locker Room Talk rensa attityder som förekommer bland våra ungdomar. Här är ett axplock som visar vad de gör:

Det finns påhittade regler som bland annat är förväntningar på vad killar ska göra och hur de ska vara. Några av de påhittade reglerna är:

Killar ska inte gråta, prata om känslor eller söka hjälp.

Killar ska använda våld som ett sätt att uttrycka sina känslor.

Killar ska vara vältränade, kaxiga och snacka om och med varandra med ett oschysst språk.

Dessa tankar har lett till ett samhällsklimat som inte är bra för någon. Sår här resonerar Locker Room Talk att de påhittade reglerna leder till:

Hur killar snackar om och med varandra, framför allt om kvinnor, förstärker attityder som bland annat leder till sexuellt våld, diskriminering eller förtryck av människor på grund av könstillhörighet. Psykologerna Matthew Oransky och Celia B Fisher har identifierat att grabbjargong och det nedvärderande snacket i de miljöer där unga män vistas, kan utgöra en stor risk för att utveckla ett kränkande eller våldsamt beteende. 97 procent av dem som misstänks för sexualbrott i Sverige är män.

Alla insatser som vill motverka att män ägnar sig åt våld mot tjejer och kvinnor måste berömmas och stödjas. För att komma till rätta med sådant som inte är juste, träffar föreningen killar som är mellan 10-14 år i deras omklädningrum runt om i Sverige i idrottsföreningar och i skolor. På det sättet kan de fånga upp vad som händer i omklädningsrummen i skolor och på fritiden. De hoppas fånga upp osunda ideal och påverka både killar och tjejer i rätt riktning. Så här skriver de på sin egen hemsida:

Vårt mål är ett jämställt samhälle där alla människor kan känna sig trygga och välkomna för den man är. Vi vill särskilt engagera och möta killar i jämställdshetsarbetet och lägga grunden för ett samhälle där en man kan vara på flera olika sätt.

De vill stoppa skitsnacket som kan leda till skeva värderingar. Och de vill rädda unga killar från att bli män som gör andra människor illa.